Denna vecka har uppdragen även dem av olika slag. Först ut lastträning i Trädet hos Emma och Embla 3 år, de båda hade tränat bra och varit flitiga med sina läxor.

Vi kunde gå vidare med nästa steg som var att börja leka runt transporten med att följa intiativtagandet av Embla. Genom det fick vi även en nyfiken och liten modigare Embla som började utforska transporten och traktorn istället för att säga ”Fuck you”. Det märktes tydligt när jag kom att hon var nyfiken på vad som skulle hända idag.

Det är en mycket trevlig häst med egna åsikter och det gäller verkligen att ha med henne hela vägen då hon lärt sig att skrämmas. Nu när emma tränar henne har allt gått mycket bättre och det blir mindre och mindre missförstånd som kan skapa motstånd och konflikt.

Det här kommer bli superbra när allt fallit på plats. Det är verkligen inte så lätt att vara människa när vi som vi gör och inte som hästar gör. Det krävs även mod och styrka att jobba igenom sina rädslor som blivit pga av missförstånd i kommunikationen som lett till försvar och ibland till aggressivitet. Du är modig Emma som vågar och vill jobba igenom det här, du är stark. Till nästa gång ska de träna på prasslande, skallrande och dunkande ljud bl.a.

Florina kom till mig denna torsdag som vanligt och denna gång var vi som vanligt ute i skogen men det blev även att hon fick följa med till Eva och Mio i Seglora då jag hade träning med dem.

Med Eva och Mio fortsatte vi träningen där vi slutade förra gången, med uppsittningen. Eva och Mio hade tränat på bra och det gick galant idag, så roligt att se deras framsteg, bra jobbat Eva, det var väldigt glädjande att se båda tillsammans lyssnande på varann.

Sedan blåste det rätt mycket och det gjorde det lite oroligt för Mio samtidigt upplevde jag han mer till fred än sist och mer mjuk i kroppen, fri från onödiga spänningar.

Eva fick nämligen några lätta övningar för att hjälp Mio slappna av mer och lättare. Vi fortsatte sedan med att vänja honom vid att bli tränad på ett mer fördelaktigt sätt än det som var nu då det blivit mycket kamp om vem som har makt över vem. Det handlar ofta om att ge utrymme, tid, att vara följsam och vänta ut hästen om den inte vill bli tränad eller ha på sig grimman. Det tog en stund men sedan hittade vi Mio lek i att ta bettet på ett mer lätt och smidigt sätt. Det blir spännande att se nästa gång hur det gått för dem med denna del i träningen. Eva är min äldsta ridande kund 68 år, honor helt grymm denna dam, så modig och tapper. Så ihärdig och villig att lära sig nytt på ett annat sätt än det hon redan vet om. Hon har ridit in denna häst själv och Mio är i år 7 tror jag.

Hon är beviset för ingen är för gammal för att lära sig nya strategier, metoder och tänk. Hon är en förebild som behöver lyftas fram mer. När jag är i hennes ålder hoppas och önskar jag att jag har det hon har, glöd, vilja, hopp, tro om att det går bara om man vill lära sig och vågar fråga om hjälp. Du är en förebild Eva kom ihåg detta.

Florina fick träna på medveten närvaro med Hidalgo för att kunna känna in sig själv och hidalgo som individ. Det är en fröjd att iaktta energin och vibrationerna som blir när 2 blir 1. Underbar upplevelse att vara med om och att se. Jag är så tacksam för denna fantastiska häst som aldrig ger något gratis utan väntar till rätt tillfälle, då det även blir så tydligt. Det är ofta människor får aha-upplevelser med denna häst om de kommer honom nära.

Fredag och lördag har jag haft Helena och Royal här på besök. Det blev dressyrträning på fredagen och hoppning på lördagen. Träningen gick ut på att hitta knapparna mellan olika moment som inte riktigt var så klara ännu, det handlar oftast om kommunikationen mellan hjälper, signalgivning.

Vad betyder vad och när ska man använda sig av dittan och dattan. Det är som ett pussel, bitarna finns och används men ofta inte riktigt i rätt situation och tidpunkt. Det blev lärorika pass för både Helena och Royal, mycket mentalträning helt klart.

I hoppningen var det att vänta ut, hålla om, följa med för att få en bra jämn rytm. I all ridning gäller det att göra många halvhalter, ställningar, hörnpassningar, spårridning mm. Dock alltid inte så lätt att hålla frukost på allt samtidigt. Jag brukar bryta ner del för del för att sedan plock ihop det igen för då upplever jag att det är lättare att få det funka istället för att tjata hål i huvudverk med information där det lätt blir kortslutning till slut pga för mycket info på en och samma gång.

Bra jobbat Helena, din envishet kommer du att komma långt med nu när du riktar den åt ett mer konstruktiv håll. De båda var nöjda och belåtna när de åkte nu på morgon. Det blir spännande och hur det gått för dem idag på dressyren då de skulle till ”pay and ride” i Gråbo.